Turism&Resor - Hit&Dit
Prästgården Kårstaby
SE-18696 Vallentuna
info@turismoresor.com

Ansvarig utgivare och redaktör
Bengt Meder
070-4153085
bengt@turismoresor.com

Utgivare
Turlådan AB

Annonsbokning
Bengt Meder
bengt@turismoresor.com
070-4153085
Camilla Boquist
camilla@ladan.se
070-7106256

Prenumerationsärenden
pren@turismoresor.com

Faktureringsärenden
faktura@turismoresor.com

Tips, idéer eller synpunkter?
Har du idéer om reportage som du vill läsa i din branschtidning eller annat som du vill tipsa oss om?
Tidningen är öppen för debatt i alla frågor som rör branschen.
Sänd ett mail till:
red@turismoresor.com

Webmaster
Camilla Boquist
camilla@ladan.se
© Turlådan AB

Självreglering räcker inte för att utveckla turismen hållbart

Nyligen hölls ett tredagarsseminarium på Södertörns högskola med expertdeltagare från hela Europa. Ämnet var lika svårt som kontroversiellt – hållbar turism. Experterna trodde att marknaden delvis kan klara av kraven på en hållbar utveckling av resandet, men det räcker inte. Lagstiftning behövs också, menade de.

Hållbar turism, som tog sin början när ekoturism lanserades för drygt ett decennium sedan, är ett komplicerat fenomen. För det första är det svårt att definiera tydligt. Begreppet kan tolkas på flera sätt, ungefär som miljömärkning av varor eller tjänster.

Ursprungligen handlade det om att visa hänsyn till såväl människor som natur och kultur på resmål. Vidare att man inte skulle överkonsumera, att transporter skulle vara effektivt planerade, att lokalbefolkning fick sin del av den ekonomiska kakan samt att resandet skulle stimulera lokal handel på besökta resmål. På senare tid har begrepp som fair trade adderats, så kallad rättvisemärkning. 

Inte såga av den gren man sitter på

Att utveckla turismen på ett för alla parter klokt sätt kan vara en bra start. Samtidigt som producenter värnar om naturvärden måste insatserna lyftas fram. Det finns dock risk att hållbarhetsstämpeln blir ett rent marknadsföringsknep. Att tänka resurssnålt och att verka utifrån kretsloppsperspektiv är två viktiga - men inte tillräckliga - byggstenar. Särskilt transportörer har fått stå i fokus för miljörörelsens kritik av turism, men även andra aktörer har fått sin släng av sleven. 

På seminariet gavs många olika exempel på hållbar turismutveckling från brittisk, ungersk, slovensk, baltisk och svensk horisont. Förhållandet mellan den akademiska världen och det kommersiella fanns också med på agendan.

Göran Andersson som är knuten till Södertörns högskola var mycket nöjd med arrangemanget och betonade vikten av att man ser utvecklingen ur flera synvinklar.

Parallellt med FN-veckan

 – På ämnet turismvetenskap vid Södertörns högskola är vi stolta över att vi nu har regelbundna konferenser, denna gång om kreativ turismutveckling utifrån ett hållbart perspektiv i Stockholmsregionen. Här träffas forskare, lärare och praktiker för att bygga nätverk, fördjupa sin kunskap och initiera nya utvecklingsprojekt inom turism. 

– Som kuriositet hade vi vår konferens exakt samma dagar som den stora FN-klimatkonferensen i Durban. Här fick vi anledning att kommentera hur turismbranschen i framtiden kan balansera mellan utsläppsfrågor och människors upplevelseresande, sade Göran Andersson som var ordförande för konferensen.

 Han betonade att årets konferens innehöll ett tiotal huvudföredragshållare, ett tjugotal seminariepresentationer, en paneldebatt samt konferensmiddag och en guidad tur.

Är det inget du saknar?

– Jo, jag skulle gärna se att ännu fler kunde delta, men det är också viktigt att vi har rätt deltagare, avrundade Göran Andersson.

Självreglering och lagstiftning

Att Stockholm presenteras som en grön huvudstad är viktigt, hävdade Peter Lindqvist, vd för Stockholm Visitors Board. Den utbyggnad av infrastrukturen vi ser idag är nödvändig för att Sveriges huvudstad ska kunna utvecklas vidare. 

– Stockholm har på senare år klart distanserat övriga nordiska huvudstäder och vi räknar nu 10 miljoner gästnätter. Med Vision 2020 tror jag dock inte att vi kan dubbla den siffran, men väl öka till 15 miljoner, sade han och fortsatte:

– Vi arbetar bland annat för att få grönare transportvägar, något som jag tror på. Men om vi sedan ska vara med och betala för att exempelvis energi- och avfallshanteringen i hamnarna ska bli grönare är en annan fråga. Jag tror generellt att marknaden rättar till eventuella brister, men ovanpå detta krävs nog också lagstiftning. Kring Östersjön finns flera nationer som måste komma överens om hur båttrafiken sköts på ett miljömässigt sätt. 

Även Peter Terpstra från Tillväxtverket betonade i sitt inlägg positiva ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av resandet till Sverige på senare år.

– Sverige står sig väl i ett europeiskt perspektiv, men det internationella resandet beräknas bli ännu starkare till andra kontinenter. Vi ser dock en tydlig trend där affärsresandet står stilla medan privatresandet ökar successivt.

En skärgård öppen för alla

Peter Terpstra redogjorde även för den så kallade turistkronan där utvecklingen för arrangörer av aktiviteter visserligen gått upp, men ändå bedöms som svag. 

 – Här tror jag samhället behöver gå in med stora utbildningsinsatser så att dessa företag kan få en stabilare ekonomi och bättre långsiktiga mål. Det gäller även för företag inom den gröna sektorn, sade han. 

 Även Peter Terpstra anser att marknaden kan reglera en hel del miljömässiga krav. 

– Flyget har på senare år minskat sitt utsläpp enligt marknadens önskemål. Men jag tror ändå att det kan behövas lagstiftning för att turismen ska utvecklas på ett hållbart sätt.

 

Cissi Grape på Visit Skärgården berättade om hur man valt att försöka göra skärgården öppen för alla – oavsett funktionshinder. Därför har man referensgrupper både med professionella företrädare och med amatörer inklusive handikapporganisationer.

– Vi vill att skärgården med all dess natur ska kunna besökas av alla och vara synlig. Vi utbildar även personal i dessa frågor, men det är inte lätt för rullstolsburna att ta sig till en skärgårdskrog exempelvis, sade hon.

Frågan om det kanske behövs (europeiska) kriterier för restauranger och andra publika näringsställen ställdes av en seminariedeltagare. Detta ska vi fundera på, blev svaret.

Jordbruket större miljöbov 

Tadeja Lazanski från Slovenien redovisade likheter och skillnader mellan hur den slovenska nationen och grannen Kroatien ser på bevarandefrågor. Där framgick att Kroatien har golfbanor men ingen publik, att Slovenien hellre bevarar naturvårdsområden än utvecklar dem till golfbanor bland annat i Istrien som delats genom en nationell gräns. 

– Lösningen tror jag är mer och närmare samarbete mellan dessa länder som båda skulle tjäna på det. Men när det gäller turismens miljöskador överskrids de helt klart av jordbruket som är en betydligt större nedsmutsare, i varje fall i min region, sade Tadeja Lazanski.

Även hon trodde att marknaden kan hantera det mesta för att man ska kunna tala om hållbar utveckling av turism, men att det inte räcker.

Lyfts fram i tävlingar

Hållbar turismutveckling lyfts ofta fram i olika tävlingar. Nyligen fick Sigtuna turism pris för sitt samarbete bland besöksnäringens olika producenter – även konkurrerande företag för att nå hållbar turismutveckling. Även den lilla norska staden Röros fick plats på scenen under World Travel Market där bästa staden utsågs för arbetet med hållbar turismutveckling. Och Göteborgs hamn fick nyligen ett miljöpris för sitt arbete med att spara energi. Och i den tävlingen med prisceremoni i Österrike hade tusen kandidater anmält sitt deltagande. Men det är inte bara i tävlingar som hållbar turism fått en hög position utan också som ett signum för ett särskilt typ av resande. Så har exempelvis den internationella organisationen Sustainable Tourism listat resor värda att uppmärksammas världen över. Fem av dessa arrangeras i Norden. Av dessa går fyra i Norge och den femte mellan Grönland, Island och Svalbard. Var är månne Finland och Sverige, undrar man. Finns det inga aktiviteter där som passar begreppet hållbar turism?

Publicerad 2012-02-22

Irma Zandén