Förvirringen börjar bli total. Här talar man om världens största industri, som håller på att växa till en ny svensk basnäring. Men vad vi svenskar ska kalla vår nya basnäring kan vi inte enas om. I dag florerar ett stort antal uttryck som samlande beskrivning på näringen. Och vill man så kan man naturligtvis fortsätta att till omgivningen sprida osäkerhet om vad det handlar om.
När det gäller våra etablerade födkrokar i landet är det ingen tvekan om vad de kallas. Jobbar man i skogsindustrin, bilindustrin, mekanisk verkstadsindustri handel eller i den offentliga sektorn, så vet man det.
Bo, äta, göra, tillsammans med resan, är beskrivningen på det som vi i många år har kallat turism. Och lyfter man näsan över Sveriges gränser så är det turism eller »tourism«, som används som samlingsbegrepp för allt som har att göra med om vi reser mer än »tio mil hemifrån och övernattar«, eller »traveling to and staying in places outside their usual environment for not more than one consecutive year for leisure, business and other purposes«, enligt definitionen från FNs stora turistorganisation UNWTO - World Tourism Organization. Alltså »tourism/turism« är samlingsbegreppet för fritids- affärs- samt kongress - och konferensresor.
Men varför ska vi anpassa oss till världen - vi svenskar är ju inte ens med i UNWTO? Det är bara 155 stater av alla 193 länder i FN som är medlemmar i dess turistorganisation och Sverige står som sagt, utanför denna församling.
Men samtidigt måste man fråga sig hur det kommit sig att vi just valt ordet »Besöksnäring«? Bor jag på hotell, vandrarhem eller campingplats är jag inte besökare utan gäst. Så varför inte »gästnäring«? Vi mäter ju vår framgång i turismen genom att räkna och jämföra gästnätter.
Eller kanske skulle det passa bättre med »passagerarnäringen« eftersom man i såväl flyg som tåg och färjor räknas som passagerare, knappast varken besökare eller gäst.
Sen kan man ju fundera på hur det ligger till med andra verksamheter där man tar emot besök - ingår tandläkare i besöksnäringen, eller sjukbesök, kanske är flottbesök, en ännu okänd gren av den svenska turismen?
Man slutar aldrig att förvånas över begreppsförvirringen. Som när hotell och restaurangföretagarnas arbetsgivarorganisation byter namn till Visita med underrubriken »Svensk Besöksnäring« ändrar man samtidigt namnet på sin hundraåriga medlemstidning från Restauratören till »Besöksliv«. Vad betyder ordet »besöksliv«? Och har det med turism att göra?
Det är sannerligen inte lätt med språkliga frågor. Men har man en uppgift att manifestera den svenska turismen som en storhet i vår lands försörjning och som en näring som kan stå på egna ben och växa så är det nog en fördel om man - i en global näring - använder etablerade, väl definierade, beskrivande begrepp som även är gångbara internationellt.
Så varför inte ta orden turism och turistnäring till heders igen?
Publicerad 2013-02-20