Hänger utbildningen med den allt snabbare utvecklingen? Det är en central fråga för besöksnäringen. Flera samhällsföreträdare på olika nivåer har sedan en tid låtit oss veta att just besöksnäringen kan bli en basnäring, men lever man som man lär?
Service och turism betraktas som färskvara. Kompetensen finns hos medarbetarna, brukar det heta. De snabba förändringar vi ser nu, inte bara i den digitala världen utan även i verkligheten, påverkar möjligheten för hela besöksnäringen till utveckling, status quo eller – avveckling.
Plötsligt har betydelsen av svaga finanser i utlandet börjat ses som ett hot mot fortsatt utveckling och tillväxt. Den ihåliga ekonomin i Grekland påverkar export av svenska produkter från exempelvis Glasriket. Samtidigt kan nya exportmarknader framstå på världshimlen. Hur kommer utbildning – både på grundläggande nivå och i form av vidareutveckling – att tackla dessa frågor? Vilken beredskap har branschen i en accelererande konkurrens?
Tre nivåer
Det finns grundutbildning på i huvudsak tre nivåer; gymnasienivå och högskolenivå samt mellantinget yrkeshögskolenivå. Kursplanerna sträcker sig från ett till fyra år. Därutöver finns vidareutbildning, främst inom hotell- och restaurangsektorn, oftast veckolånga eller på halvfart insprängda under en längre tid om ett år för att passa redan yrkesverksamma.
Klarar våra grundutbildningar dagens moderna krav?
Peter Thomelius som är utbildningschef på Visita analyserar läget för grundutbildning så här.
– På gymnasienivån har vi sedan förra året en ny reform som ersatte 1994 års upplaga. De elever som går enligt den nya varianten går inte ut förrän om två år varför det är för tidigt att säga något, men tidigare var utbildningen rent yrkesförberedande – nu hoppas vi att eleverna blir anställningsbara.
Nästa steg på utbildningstrappan blir enligt honom Yrkeshögskolan, YH, som är mer kvalificerad.
– Yrkeshögskolan är en fantastisk skolform genom att näringslivet ges mer plats samtidigt som utbildningsanordnarna måste se till marknadsläget och den kvalificerade yrkeskunskapen som eleverna får.
Men det finns enligt Visitas utbildningschef alltid två sidor av samma mynt.
Brist för kockar
– Vi borde ha fler utbildningsplatser för kvalificerade kockar, särskilt om besöksnäringen ska kunna leva upp till målen för ökad sysselsättning. Då krävs nämligen fler kvalificerade kockar vilket i sin tur innebär fler utbildningsplatser.
Samtidigt finns det omkring 2 000 arbetslösa kockar enligt arbetsförmedlingarna, men det är något som vi från Utbildningsrådet måste analysera närmare tillsammans med arbetsförmedlingarna, avrundar Peter Thomelius.
Marknadskonsult Martin Ahlberg med förflutet bland på Södertörns högkola menar att man i stället borde försöka titta framåt och bedöma samt utvärdera framtidens trender även om det är svårt.
Oviss framtid
– När man tänker på turismutbildning exempelvis. på ykeshögskolenivå är jag rädd för att regionalpolitik och prestige ibland ses som viktigare än både marknadens efterfrågan och kompetensen, säger marknadskonsult Martin Ahlberg som även är generalsekreterare för Baltic Sea Tourism Commission.
– Den osäkra framtiden gör utmaningarna extrema och idag tror jag att studenterna – inte minst från högskolevärlden – inte heller känner igen den verklighet de möter efter avslutade studier. En bättre matchning mot näringslivet är nödvändig, avlutar han.
Guideproblem i storstan
För huvudstaden är läget bekymmersamt inom ett område – guideutbildning. Det menar Peter Lindqvist som är vd för Stockholm Visitors Board.
– Tidigare fanns två bra utbildningar för guider. I dags läget har vi ingen, men två skolor har sökt YH-status så vi får vänta och se, men jag är dessvärre inte så optimistisk. Och då får vi problem, säger han i en kommentar.
Pehr Palm är inte bara vd för Event i Skåne. Han är också ordförande i intresseorganisationen Sveriges Turismutbildningar STU och ledamot i flera högre utbildningssäten.
– Utifrån ett skånskt perspektiv håller de högre utbildningarna tillräcklig nivå. Men på senare år har vi fått färre studerande på de gymnasiala programmen inom Turism och det kan bli problem, säger Pehr Palm och fortsätter.
– Som ordförande i STU kan jag bara beklaga att YH-myndigheten dragit ned på utbildningarna inom Turism. Det kan skapa obalans när man vill rekrytera i en snabbt växande bransch där Sverige hävdar sig ganska bra.
Pehr Palm riktar inte bara kritik mot samhällsföreträdarna utan betonar också hur viktigt det är att näringlsivet tar sitt ansvar när det gäller utbildning.
– Företagen har också en viktig roll, både i ledningsgrupper och advisory board-sammanhang samt när det gäller att ta fram praktikplatser. Utan dessas medverkan fungerar det inte, klargör Pehr Palm.
För Lennart Johansson, vice vd på Göteborg & Co, handlar sbehovet idag om att tillvarata utbildningens möjligheter samtidigt som näringen måste ta sitt ansvar.
– Näringen kan tjäna mycket på kontakt och samarbete med elever. Vi på Göteborg & Co drar stor nytta av elever från Yrkeshögskolan som oftast har goda möjligheter att få jobb. Vi rekryterar också elever från IHM, Institutet för högre marknadsföring, säger Lennart Johansson.
Han ger också service managementutbildningen i Helsingborg högt betyg.
– Besöksnäringen skulle hur som helst behöva flera utbildningar inom turism inom Yrkeshögskolan, klargör Lennart Johansson.
Publicerad 2012-12-05