Yrkesutbildningar i turism finns numera både inom gymnasiet och inom yrkeshögskolan. För att säkerställa att utbildningarna matchar arbetslivets behov både till innehåll och till antal krävs att ett lokalt programråd är kopplat till gymnasiets yrkesutbildningar och en ledningsgrupp till yrkeshögskolans. Man utbildar inte längre enbart för anställning – entreprenörskap ingår i alla utbildningar.
2011 infördes den nya gymnasieskolan (GY11), som omfattar 18 nationella program, varav 12 yrkesprogram och 6 renodlade högskoleförberedande. Tidigare var alla nationella program högskoleförberedande. (Efter anpassning kan alla bli det nu också). Tidigare låg Turismprogrammet på Handelsprogrammet och det fanns ett särskilt program Hotell och Restaurang. I den reviderade gymnasieskolan GY11 gjordes en ombildning till programmen Hotell- och Turism och Restaurang och Livsmedel. För att få starta ett yrkesprogram krävs att skolan har ett lokalt programråd kopplat till utbildningen bl a för att säkra innehållet och att eleverna kan komma ut på APL (praktik kallas numera arbetsplatsförlagt lärande).
Gymnasiets yrkesprogram i turism tappar elever
Alla yrkesprogram tappar elever, men programmet Hotell och Turism tillhör ett av de som tappat flest. Hösten 2011 började drygt 1.500 elever av totalt 127.000 på programmet! (Statistik för 2012 kommer vid årsskiftet). Elevminskningen kan innebära att programmet inte kommer att kunna starta på många platser i landet. 2011 var det endast ett 50-tal skolor som hade fler än 15 elever på programmet.
Yrkesprogrammens innehåll är starkt styrda mot tydliga yrkesroller, vilket gör att det kan uppfattas för snävt för ungdomar som inte vet vad de vill bli i framtiden. Många kurser, som ansetts för teoretiska har ersatts av kurser som ska kunna ges som APL istället för på skolan. Till programmets turismgren har det varit svårt att ange yrkesroller och man talar istället om yrkesområden. Likaså har det varit svårt att få företag att ställa upp i programrådet för turismgrenen.
Folkhögskolorna erbjuder färre turistprogram
Turistprogrammen på folkhögskolorna tenderar att bli ettåriga. Inriktningen på utbildningarna går mot fjäll, natur, uteliv men även allmän turism.
Yrkeshögskolan har minskat utbudet
De tidigare KY – utbildningarna har ersatts av Yrkeshögskoleutbildningar (kvalificerade är tvååriga). Efter övergången har antalet turismutbildningar minskat. YH-myndigheten följer det nationella ramverket för kvalifikationer (NQF) och då har man bedömt att många tidigare KY-utbildningar låg på en för låg kunskapsnivå och motsvarade yrkeskunskaper som ges på gymnasiet.
För att motsvara arbetslivets behov beviljas de utbildningsansvariga endast intag för två omgångar mot tidigare tre. Minskad långsiktighet kan leda till att försvåra kvalitetsarbetet för skolorna liksom möjligheten att bygga externa nätverk utanför sina ledningsgrupper.
Även YH – utbildningarna i turism ska riktas mot tydliga yrkesroller och ordet turism ersätts av besöksnäring eller upplevelse.
Universitets- och högskoleutbildningar
Landets lärosäten är sina egna myndigheter och det ställs inga krav på programråd eller ledningsgrupper för att få starta ett högskoleprogram i turism. Antalet turismprogram på kandidatnivå har minskat från 2011, men en ökning har skett på master/magisternivå. Några lärosäten erbjuder numera tvååriga yrkesprogram t ex till naturguide.
Utbildningstrappan i turism
Utbildningarnas koppling till varandra är fortfarande svag. Studenter på YH- och högskolenivå har sällan läst turism på gymnasiet.
Namnet yrkeshögskola leder tanken till att utbildningen är en gren inom högskolans utbildningar. Så är inte fallet. De båda utbildningsformerna har helt olika syn på hur praktisk och teoretisk kunskap ska värderas. Därför räknas YH-poäng på ett sätt och högskolepoäng på ett annat.
NQF har införts (liksom på EU-nivå) för att möjliggöra byten mellan olika utbildningsområden och underlätta det livslånga lärandet. Det finns också en tanke att ramverket ska stimulera till ökade kontakter mellan utbildningsväsendet och arbetslivet. Ramverket är dock ännu inte förankrat i Sverige och det är upp till varje lärosäte att översätta YH – studenternas poäng för att kunna tillgodoräknas i en akademisk examen.
Utbildningsutbudet samordnas regionalt
Regeringen införde 2009 s k regionala kompetensplattformar för att underlätta matchningen mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov. I kompetensplattformarna finns representanter för Arbetsförmedling, regionens arbetsliv och utbildningsanordnare. Plattormarna har olika utseende beroende på hur arbetslivet ser ut. Särskilda kompetensplattformar för besöksnäringen finns bara i några områden. På sikt kommer nätverket att utvecklas än mer.
Dags att diskutera näringens kompetensstrategi
Antalet utbildningar har minskat och i regionerna är besöksnäringen splittrad på många småföretag. Kunskaper om besöksnäringens behov och krav kan bara framföras av representanter för rese- och turismindustrin. Fortfarande saknas en uttalad kompetensstrategi för näringen, dess utbildning och forskning. Kompetens, utbildning och forskning är en framtidsfråga som därför måste tydliggöras i Nationell Strategi 2020.
Jämförelse av utbildningsutbudet 1997-2012
Komvux/Påbyggnadsutbildning PU
Turismutbildningarna försvann före 2008
Publicerad 2012-12-05