Turism&Resor - Hit&Dit
Prästgården Kårstaby
SE-18696 Vallentuna
info@turismoresor.com

Ansvarig utgivare och redaktör
Bengt Meder
070-4153085
bengt@turismoresor.com

Utgivare
Turlådan AB

Annonsbokning
Bengt Meder
bengt@turismoresor.com
070-4153085
Camilla Boquist
camilla@ladan.se
070-7106256

Prenumerationsärenden
pren@turismoresor.com

Faktureringsärenden
faktura@turismoresor.com

Tips, idéer eller synpunkter?
Har du idéer om reportage som du vill läsa i din branschtidning eller annat som du vill tipsa oss om?
Tidningen är öppen för debatt i alla frågor som rör branschen.
Sänd ett mail till:
red@turismoresor.com

Webmaster
Camilla Boquist
camilla@ladan.se
© Turlådan AB

Spanien: När ekonomin rasar

Vad gör Torrevieja, en av de mest kosmopolitiska städerna i Europa och en turistberoende ort när ekonomin rasar? 

Torrevieja är en kommun belägen i provinsen Valencia i Spanien. 

De största näringarna är turism och jordbruk. Antalet invånare är 107 000 med en majoritet icke spanjorer. Den största gruppen är britter (kring 13 000) och därefter ryssar som tagit över som nästa största (4 500) efter den tidigare tvåan tyskarna som nu är drygt 4 000. 

I Torrevieja bor drygt 3 000 svenskar. Totalt finns över 100 nationaliteter representerade. Populationen under högsäsong (juli-augusti) ligger mellan 500 000 och 600 000.

Av BNP i Valencia utgör turismen 12,6% och 13,4% av alla arbetstagare är sysselsatta inom sektorn. Torrevieja är en av de mest turistberoende orterna i Valencia. 

Spaniens ekonomi har som bekant stora problem, bankerna med en stor exponering mot byggindustrin och hög arbetslöshet (ungdomar över 50 %). Som lök på laxen har regionen Valencia de största skulderna i Spanien (korruption, pengarna har gått mer eller mindre ner i politikernas fickor) så stöd från regionen kan Torrevieja inte räkna med. 

Genomsnittsåldern i Torrevieja är bland de högsta i Spanien vilket ställer krav på att finna nya turister när de äldsta dör eller flyttar hem. Den stora gruppen britter har inte längre samma ekonomiska förutsättningar att spendera pengar i och med den ekonomiska nergången i Storbritannien kombinerat med pundets försvagning mot Euron. Jämfört med tidigare så äter folk oftare hemma och håller hårdare i plånboken. 

Torrevieja, med sitt beroende av turismen, måste hitta nya grupper/marknader och utveckla turismprodukter för att förlänga säsongen. 

Politisk enighet om turismsatsning

När det gäller satsningarna på turismen i Torrevieja råder politisk enighet. Totalt arbetar åtta personer med turismutveckling, bemanning av turistbyråer och marknadsföring av kommunen. Antalet anställda och de ekonomiska resurserna i övrigt är konstanta trots den ekonomiska krisen. Man satsar inte mer, men turismen slipper nerdragningar. Turismverksamheten är helt och håller finansierad av kommunen. 

Främst satsar kommunen på att locka nya turister från Ryssland, Ukraina och Kina. En aktivitet med ukrainska resebyråer och flygbolag vilka flyger på Östeuropa har arrangerats hösten 2012 tillsammans med regionala turismorganisationer och politiska församlingar. I början av 2013 anordnades en mässa riktad mot ryska turister/husköpare. Staten hjälper också till, numera får man uppehållstillstånd om man köper en fastighet för över 160 000 Euro. 

Spaniens turistminister Soria säger att ryssarna tillhör kronjuvelen i den spanska turismnäringen. De är ännu inte så många, men de blir fler. Ryssarna är den grupp i Spanien som spenderar mest pengar per capita. 

Torrevieja är främst en sol och badort. Även om inte så många badar i november - mars så sitter de på stranden, pratar, spelar boule och umgås i största allmänhet, solen skiner och allt är gratis. Stora resurser läggs på att restaurera stränderna och man har en politisk beslutad renoveringsplan. Man har även beslutat att förlänga en gåvänlig strandpromenad ca 1,5 km för att behålla och locka de som har lite svårare att röra sig.  

Om en turistort inte anpassar sig till förändrade förhållanden i marknaden finns ingen positiv framtid. För att bli en framgångsrik destination måste produkten vara unik, man måste kunna ta sig dit på ett enkelt sätt, vara prisvärt, erbjuda ett varierat utbud av attraktioner och ha återkommande besökare. 

Breddat utbud

Torrevieja arbetar på att bredda utbudet och attrahera nya grupper av besökare. Dock kan inte all kraft läggas på att hitta nya turister utan man måste, precis som vilken näring som helst, se till att de befintliga kunderna trivs och kommer tillbaka. 

Den sedvanliga turismen (förutom den största ”residential tourism”) har Torrevieja delat upp i fyra delar. Här sker utvecklingsarbetet.

• Naturturism (en mycket stor del av ortens yta består av naturreservat eller på annat sätt naturskyddade områden). Vandringsleder finns och fler planeras. Speciella fågelarter finns i o m saltsjöarna och fågeltorn har byggts.
• Kulturturism med i huvudsak det nybyggda kulturcentret med en konsertlokal som kan ta upp till 1 500 besökare.
• Idrottsturism (tennis- och fotbollsplaner och en inomhusbassäng med olympiska mått finns). Klimatet attraherar sportbesökare även under vinterperioden. Målgruppen är främst föreningar och lag som ska lägga träningsläger i kommunen. Man satsar även på segling med regattor och seglarläger, dykning och sportfiske.
• Hälsoturism. Dels har man två mycket moderna och ansedda sjukhus och dels privata tandläkare och annat. Det är billigare att få sina tänder fixade i Spanien än i Sverige.

Ett stort gemensamt problem är bristen på hotell. Den helt övervägande delen av turisterna har egna boende så det är svårt att finna inkvartering till ett fotbollslag, kongress- eller konsertbesökare, ornitologer m.fl. Kommunen ställer sig positiv till hotelletableringar och arbetar aktivt för att få fler etableringar. Kommunen har nyligen ändrat stadsplanen för att underlätta för nya hotell. Numer få man bygga 20 våningars hotell. Man agerar även för att underlätta för de befintliga hotellen att uppgradera sig från två- och trestjärnigt till fyr- och femstjärnigt. 

Mat och shopping

I grannkommunen Orhiuela Costa har ett av de största köpcentren i södra Europa nyligen öppnat, vilket från Torrevieja kommun ses positivt då shoppingutbudet i området kraftigt förbättras. Däremot är handeln i den egna kommunen inte positivt till den ökade konkurrensen. 

Kommunen försöker också utveckla matturismen. Dels för att hålla restaurangnäringen under armarna under lågsäsong men också för att locka ytterligare turister till orten. Man har tagit initiativ till en aktivitet två gånger årligen i april och november som heter ”La Ruta de Tapas”. Det har blivit en stor framgång och många kommer till Torrevieja för att uppleva Tapasrutten. Allt fler restauranger ansluter sig och antalet besökare stiger och hotellnäringen påverkas positivt.

Kommunen arrangerar också flamencofestival och karnevaler vilka lockar många besökare under lågsäsong. 

Torreviejas turismsutveckling måste gå hand i hand med näringens utveckling. Som det skett fram till nu är samarbetet dem emellan alldeles för litet. Samtidigt som det byggs måste man veta hur anläggningarna ska fyllas, året runt, alla dagar. Kommunen bygger anläggningar utan samordning med hotell etc. Då resurserna är begränsade torde samfinansierade projekt (privat och offentligt) vara något positivt, men detta sker sällan. 

Man får inte hit kongressbesökare när det inte finns fyr- och femstjärniga hotell. Man får inte hit idrottslag när inkvarteringsmöjligheterna i direkt anslutning till anläggningarna inte finns. Idrottsplanerna ligger öde. 

Men å andra sidan bryr sig de kommunala politikerna om turismnäringen i Torrevieja. De vill att den ska blomstra, generera arbetstillfällen och bidra till att göra orten än med attraktiv. Utan turister skulle Torrevieja vara en liten by med saltproduktion och apelsinodlingar.

Publicerad 2013-06-05

Eva Hedenström