Vid ett par tillfällen har kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth talat inför ledande turistmänniskor och försökt skapa förståelse för en aktivare satsning på kombinationen turism och kultur i vårt land. Kultur som näring sysselsätter lika många människor som turismen i vårt land och denna kultur är unik och verkligen ingenting att skämmas över.
Runt om i världen gör man sin kultur och historia till turistattraktioner. Men här är ämnet som dragplåster i turismen och marknadsförda reseanledningar sparsam.
Det kan ju inte vara en slump att en av de aktiviteter som fått mest internationella uppmärksamhet genom åren var bärgningen av regalskeppet Vasa och att museet i dag är ett måste för utländska turister till vårt land.
Vi slår oss gärna för bröstet när det gäller vårt musikaliska arv och kändisar som Abba och Roxett för att inte tala om internationellt namnkunniga gamla och nya operastjärnor från Jenny Lind till dagens bukett av överallt efterfrågade sopraner. De svenska musikfestivalerna lever dock under knapphetens kalla stjärna medan våra grannländer satsar miljonbelopp i den internationella marknadsföringen av sina.
I Tyskland missar man inga tillfällen till att göra jubiléer och festivaler till turistattraktioner kring sina kulturpersonligheter och lockar såväl musik- som litteraturintresserade till sitt land. Här kan man på allvar tala om målgrupper som DINKs och WHOPs.
Spännande arkitektur har bidragit till att sätta Barcelona, Sidney och många fler på resenärernas kartor. Men i Sverige tillåts husen inte sticka upp varken i utseende eller höjd. Trots det har vi falu rödfärg och hälsingegårdar, gamla stan och våra trästäder mm som kan locka den byggnadsintresserade turisten till en omväg.
Republikanerna må tycka vad dom vill men Sverige är en av världens äldsta monarkier. Drottning Silvia hennes familj och Gustav II Adolf är förmodligen tillsammans med Pippi Långstrump några av de mest kända svenskarna på vår viktiga tysklandsmarknad. Och för »hemvändande« amerikaner finns mycket säljande turistisk nostalgi att locka svenskättlingar med. Varför inte ett da capo på tidigare turistråds framgångsrika »home coming year«?
Så kort sagt – i stället för att marknadsföra »destinationer«, låt oss hitta våra unika reseanledningar och deras målgrupper. Landets internationellt kände författaren, Strindberg och hans hundraårsjubileum hade kunnat vara ett bra exempel på en exklusivt riktad, väl paketerad, internationell turistprodukt.
Publicerad 2012-04-18