Sverige består till ca 10 procent av skyddad natur i nationalparker. Under många år har regelverken för att ens vistas i dessa områden varit regida. Denna svenska folkets gemensamma naturskatt har i princip varit undanhållen möjligheten att ens komma till och få uppleva på plats.
Sedan några år har Naturvårdsverket som är överhögheten för parkerna fått i uppdrag av Regeringen att liberalisera regelverken så att människor ska få komma till och ta del av det unika såväl växt- som djurlivet. Nyligen har man gått så långt så att man i ett antal parker valt att släppa in turism i organiserad form.
Att låta turistföretag skapa produkter med bas i naturvårdade områden är inget nytt i världen. Tvärt om så skapar turismen förutsättningar, resurser, att bevara unika landområden. Ornitologer, biologer och andra naturintresserade, över allt på vår jord, betalar gärna en slant för att under sakkunnig ledning få unika djur- och naturupplevelser. Runt om dessa områden finns lönsam infrastruktur med boende, mat och andra för turisten nödvändiga servicenäringar. Men i Sverige finns knappast ens en parkeringsplats vid nationalparkens gräns. Och här ges nu en möjlighet att utveckla en kommersiell naturturism där besökaren skapar arbetstillfällen i vår glesbygd och hittills oupptäckta naturskatter, varsamt får upplevas.
Vårt land skryter med sin unika natur och använder den gärna som argument för att locka utländska gäster. Men när gästen väl kommer är möjligheterna att uppleva vår unika natur starkt begränsade. Och framför allt är servicen med utbildade kunniga guider för att förhöja besökarens upplevelser i det närmaste obefintlig. Liksom möjligheten till boende transporter och förplägnad.
När nu överheten Naturvårdsverket insett att våra naturvårdare landområden är en unik produkt även för svensk turism så kommer protesterna. Den här gången är det Ekoturismföreningen och LRF som gör gemensam sak för att hindra Naturvårdsverket att liberalisera regelverken för turism i våra nationalparker. Risken för ”naturskador” ansåg organisationerna som stor och man menar att ”nationalparkerna ska vara ett föredöme och en riktningsvisare för övrig naturturism”.
Även de politiska partierna har fått yttra sig i frågan och här menar man nu unisont att; ”dialog , samråd och ibland avtal är principer som ska gälla för turism på annans mark”. Ett nytt och minst sagt förvånande politiskt ställningstagande med hänsyn till den enögdhet man visat när det gäller allemansrätten och det utnyttjade som idag sker på annans mark - dvs privata markägares skyldighet att släppa in bärplockare och andra kommersiella vildmarksarrangörer (Ekoturismföreningen?)
Man får hoppas att Naturvårdsverkets förslag vinner laga kraft och att det runt om vid parkerna i vårt land växer upp företag som skapar sysselsättning och ekonomi åt såväl befolkningen i omgivningen som för våra nationalparker.
Publicerad 2014-09-25