För ett antal år sedan konstaterade man i Västsvenska Turistrådet, i en undersökning, att en stor del av de besökande turisterna inte var helt nöjda med sitt besök i regionen. Det kunde då konstateras att vistelsen och upplevelsen inte motsvarat förväntningarna. Man hade misslyckats i sin varudeklaration till gästen.
Och skälet är enkelt, gästen hade vid planering och besöket ingen möjlighet att bedöma vad man kunde förvänta sig av sin vistelse.
För några decennier sedan konstaterade man i den svenska mötesnäringen att man hade problem vid införsäljningen av internationella kongresser och konferenser. Kunden ville veta vilka olika nivåer av boendestandard vårt land kunde erbjuda vid sina möten eftersom delegater från olika delar av världen ställde sina varierade krav på boendet.
Dåvarande SHR numera Visita etablerade då ett femstjärnigt stjärnsystem för medlemmarnas anläggningar efter mönster från kollegorna i grannlandet Danmark. Med hjälp av antalet stjärnor kunde gästen bestämma nivån på sitt boende efter i princip en välbekant internationell standard med allt från en stjärna för budget- till fem för lyxhotell.
I dag ingår systemet i en Europeisk klassificering, samlat i ”Hotellstar Union” där man bedömer och kontrollerar standarden på hotellet efter 270 kriterier. I Sverige sköts klassificeringen av det av Visita ägda bolaget Svensk Klassificering AB.
Men systemet har genom åren fått motta hård kritik från branschen. Än i dag är det bara ca två tredjedelar av hotellmedlemmarna i Visita som deltar i klassificeringen varav Sveriges största hotellkedja Scandic är en som valt att stå utanför.
Orsaken är att systemet och bedömningarna inte tar hänsyn till mjuka värden som miljöarbete, service och läge mm, Något som enligt Svensk Klassificerings VD, Rickard Bergsten är svårt att göra en rättvis värdering av. Han rekommenderar gästerna att komplettera sitt hotellval med ett besök på hotellens respektive hemsida.
Men även om många europeiska länder valt att ansluta sig till klassificeringen är systemet långt ifrån komplett, utanför står viktiga turistländer som Spanien, Grekland, Frankrike och Italien.
Och tittar man på charterbranschen så har alla där sina egna system för att klassificera hotellen på de destinationer man har i sina program. Men här har man även försökt väga in mjuka värden som läge, faciliteter och aktiviteter.
Camping och vandrarhem på gång.
Under en tid har man även i campingorganisationen SCR - Svensk Camping använt ett system för varudeklaration av sina anläggningar. Även här har man anslutit sig till den 5-gradiga skalan. Kriterierna är naturligtvis anpassade till situationen på en campingplats. Man har bedömts med hänsyn till fem viktiga kriterier; hygien, miljö, service, rekreation och aktivitet. Kriterier som har redovisats i form av staplar för var och en av campingplatserna. Bedömningen har gjorts av en oberoende instans och i det här fallet har även Visitas bolag Svenska Klassificering AB haft uppdraget.
Men interna synpunkter på systemet har gjort att man i dag arbetar igenom sin klassificering, så att eventuela problem ska kunna lösas. Det nya systemet kommer att användas och utvärderas under sommarsäsongen. Inget system är perfekt från början och förändringar i kriterier och bedömningar kommer att kontinuerligt kunna förbättra systemen, konstaterar man .
I år går även STF med sina 300 vandrarhem in i klassificeringen. Liksom campingvärdarna har man givit Svensk Klassificering AB uppdraget att göra besiktningarna. Systemet anpassas naturligtvis till de speciella förutsättningar som finns i vandrarhemsvärden och en första test görs i sommar på ett antal vandrarhem. Men konstaterar STFs generaldirektör Magnus Ling att inom tre år ska alla STFs vandrarhem ha fått sin klassificering och sina stjärnor.
En missad chans för Swedish Wellcome.
I samband med Västsvenskas konstaterande att det brast i varudeklarationen av sin turism började man nysta i problemet. Man hittade på Ny Zeeland och framför allt på Skottland klassificeringsystem som skulle kunna användas som mönster för en svensk klassificering av turism. Och då inte bara för boendeanläggningar utan även för andra viktiga delar av turistprodukten som upplevelse och aktiviteter.
Några svenska regioner anammade förslaget och efter mindre systemförändringar initialt började man testa ett klassificering i mindre skala baserat på den Skotska metoden.
I Skottland har man haft sitt system i drygt 20 år och man har i dag en nära 90 procentig anslutning. Även här delas ut stjärnor naturligtvis anpassade till de kriterier som passar verksamheten.
Efter en anonym besiktning av testobjektet får man ett protokoll och en genomgång av de bedömningar som lagts till grund för de uttalade antalet stjärnor. Ett utmärkt underlag för serviceförbättringar och produktutveckling. De deltagare i Skottland som även väljer att ta in miljöfrågorna i systemet har möjligheten genom kontakten med en extern miljöcertifieringsorganisation
Det skotska systemet erbjuder en god varudeklaration för turisten, en kvalificerad rekommendation i produktutveckling och prissättning för företaget och en seriös, samlad bild i marknadsföringen av den skotska turistnäringen.
I Sverige skapades så småningom en klassificeringsverksamhet med namnet Swedish Wellcome. Visserligen delvis baserat på det skotska systemet. Dock utan varudeklarationen i form av stjärnor. Protokoll och en genomgång av verksamheten för företaget och dess personal. Men med en stark tonvikt på miljöfrågorna. Något som skapat konflikter med landets övriga miljöcertifieringsorganisationer
Swedish Wellcome har dessutom hamnat i en kostnad för sin certifieringsverksamhet som gjort att man starkt begränsat sin konkurrensförmåga. Såväl camping som vandrarhem har länge varit aktuella i sammanhanget men slutligen valt ett samarbete med Svensk Klassificering AB, till stor del beroende av priset på certifieringen hos Swedish Wellcome.
Naturens Bästa en klassificering av Ekoturism
Sedan drygt tio år har den svenska Ekoturismföreningen haft ett system för att certifiera sina medlemmar till begreppet ”Naturens Bästa. Det är ett regelverk där miljön naturligtivs står i högsätet. Kriterier som att bevara naturen, gynna den lokala ekonomin, miljöanpassa verksamheten, ge bidrag till natur och kulturskydd, kvalitet och trygghet på resan och ”satsa på upptäckarglädje, kunskap och respekt”, ligger till grund för att få använda ”Naturens Bästa” i sin marknadsföring. Och marknadsföring är en av de centrala delarna där de utnämnda naturens-bästa-anläggningarna får delta i Ekoturismföreningens marknadsföring.
För att få epitetet ”Naturens Bästa” gäller det att under kontroll av Ekoturismföreningen se till att man kvalificerar sig till de givna kriterierna för ett medlemskap. Kanske hade det upplevts mera seriöst om någon fristående från Ekoturismföreningen stått för certifieringen?
Tillväxtverktets roll i svensk klassificering.
I bristen på en samordnande organisation för den svenska turismen har numera Tillväxtverket som myndighet haft ett övergripande ansvar för en seriös varudeklaration av hela den svenska turismen.
Man kan konstatera att bidrag i miljonklassen har av myndigheten genom åren utbetalats till såväl Visita, som Swedish Wellcome som Ekoturismföreningen i deras uppstarter av klassificeringsverksamheten. Fråga är om inte svenska skattemedel hade kunnat användas mera effektivt för att ge såväl svenska som utländska turister bättre information om vår näring. Inte nog med att världen vimlar av stjärnsystem i en växande världsturism. Nu har vi även i Sverige lyckats skapa viss oreda i klassificeringen av vår turism. Den stora förloraren i förvirringen är inte bara turisten utan även näringen.
Publicerad 2015-04-15