I en undersökning som gjorts av Tillväxtverket på landets små och medelstora företag har man även tittat närmare på de svenska företagen inom turismsektorn.
Totalt har i undersökningen 31.000 företag fått frågorna och 16.000 har svarat - en svarsfrekvens på låga 52 procent. Men man räknar ändå med att svaren representerar uppgifter från ca 350.000 svensk företag. Undersökningen är genomförd under perioden november 2013 till mars 2014
Av tillfrågade företag har man tittat närmare på ca 5 procent som anger att ”man har stor försäljning till tillresta besökare”. Det representerar ett antal av ca 17.000 medelstora och små företag i den svenska turistbranschen. Samtidigt understryker man i rapporten att undersökningen inte kan tas som representativ för hela turistnäringen i landet eftersom min inte har tagit med företag med 250 anställda eller fler. Dessutom finns i materialet ca 15 procent av företagen som anger att man har ”liten försäljning till tillresta besökare” men vars synpunkter man valt att inte redovisa.
Storföretagens betydelse för totalpopulationen av svenska företag visar att företag med fler än 250 anställda utgör en promille i antalet av samtliga företag. Men de svarar för en tredjedel av antalet anställda och ca 40 docent av nettomsättningen i näringslivet. Hur dessa relationer mellan små och stora företag ser ut i turismen redovisas inte i undersökningen
I frågeformuläret har man fokuserat på fyra frågor:dels företagets planer på att växa, graden av innovation i företagen, deras marknader och slutligen vilka hinder man upplever för att kunna växa.
Handeln störst
Av de företag man valt att ställa sina frågor till har företagen inom handeln störst försäljning till ”tillresta besökare” med 33 procent, hotell och resturang med 27 procent och transporter med 10 procent. Dessa företagsgrupper utgör i undersökningen dryga två tredjedelar av försäljningen från branschens företag. Företag som sysslar med kultur, nöje, fritid redovisar 6 procent, uthyrning 3 procent och information, kommunikation med 0,8 procent.
Andelen företag som anser sig ha ”störst försäljning” i de olika kategorierna visar att hotell och restaurangerna är störst med 33 procent , handeln respektive transporterna med 10 procent var. Övriga företagskategorier med enstaka eller delar av procent.
Tittar man närmare på undersökningens kategorier ”handel, hotell och resturang” kan man konstatera att den i särklass dominerande gruppen utgörs av restauranger med över 3.000 antal i gruppen. Därefter kommer transportkategorins största grupp ”taxitrafik” med dryga 1000 i antal följt av handelns ”dam herr och barnkläder, skodon samt bilar däck, reservdelar, fordon, båtar, även de med ca 1000-talet företag i undersökningen. Längre ner på listan med vardera något hundratal företag som representerar turism i undersökningen, hittar man vandrarhem, konferensanläggningar camping och stugbyverksamhet som alla klassificerats som undergrupper till ”hotell och restaurang”.
Kvinnor och utländsk bakgrund vanligt
Bland företagsledarna i de utvalda ”turistföretagen” är kvinnor dominerande. Främst är det handelsföretagen som leds av kvinnor till 41 procent jämfört med riksgenomsnittet bland de i totalen undersökta företagen på 25 procent. Och även utlandsfödda företagsledare är vanligt i undersökningen främst genom transporternas stora andel taxiföretag med över 40 procent utländsk representation. I restaurangerna i urvalet är däremot den utländska representationen bland företagsledarna på 27 procent mindre än genomsnittet för branschen som ligger på 46 procent. Det förklaras med att en stor del av restaurangerna i totalundersökningen inte anser sig ingå i gruppen turistföretag.
Turistlänen i topp
I redovisningen om var i landet turismföretag befinner sig, så blir det inte någon större överraskning. I topp ligger Gotland med 24 procent andel turismföretag följt av Jämtland med 16 procent. Så en lista på länen i storleksordning blir enligt undersökningen på tredjeplats Kalmar med 13 procents andel turistföretag, Norrbotten 11%, Blekinge 11%, Dalarna 8%, Västernorrland 8%, Skåne 7%, Halland 7%, Södermanland7%, Kronoberg 6%, Västerbotten 6%, Jönköping 5%, Stockholm 4%, Västra Götaland 4%, Gävleborg 4%, Östergötland 4%, Värmland 4%, Örebro 3%, Uppsala 2%, och Västmanland 1% andel mindre och medelstora turistföretag.
Väljer man dock att studera turismens logintäkter i respektive län dyker dock län som Dalarna, Stockholm, Västra Götaland och Värmland raskt upp på tio-i-topplistan.
En växande bransch vill satsa på marknadsföring
Turismen växer. Sedan år 2000 fram till 2014 anger man att omsättnings i löpande priser har ökat med 80 procent och att antalet anställda under samma period ökat med 20 procent. En tredjedel av turistföretagen vill öka sin omsättning och hela 50 procent vill anställa ny personal,som ett viktigt led i att växa.
Bara på hotell- och restaurangföretagen har de fackliga organisationerna aviserat ett behov av 50.000 nya anställda årligen. Och inom transport vill 80 procent av företagen enligt undersökningen växa i såväl omsättning som personal. Och ju större företag desto positivare framtidstro har man.
Men för att kunna växa krävs försäljning och marknadsföring. Nya försäljningskanaler liksom att utveckla nya varor och tjänster uppbackat med marknadsföring, står högre upp på listan för turistföretagen än för övriga i totalundersökningen ingående företagsgrupper. Och här kan man konstatera att turistföretagen är aktivare när det gäller att innovera sin verksamhet med nya varor och tjänster än övriga undersökta företag. Ca två tredjedelar av företagen hade faktiskt utvecklat och sålt nya produkter under de senaste tre åren. De flesta innovativa företagen återfinns i gruppen ”kultur, nöje och fritid där man i övervägande grad utvecklat nya tjänster.
Dock har turistföretagen problem med finansiering vilket ofta lägger hinder för innovationer och nya investeringar.
Den lokala marknaden viktigast
För turistföretagen i undersökningen är hemmamarknaden den i särklass viktigaste. Den lokala och regionala marknaden står för ca 70 procent av den turistiska verksamheten, vilket är något högre än för andra företagsgrupper. Endast 13 procent anser att man haft export dvs utländska gäster. Och då kommer omsättningen främst från gäster från våra grannländer.
Men samtidigt konstaterar man att för att kunna växa måste man vända sig till en större marknad och där blir internationell marknadsföring och utlandskontakterna nödvändiga. Även här är gruppen turistföretag med inriktning ”kultur, nöje och fritid” mest aktiva där ca 40 procent ser internationell expansion som en förutsättning för att kunna växa.
Lagar och regler hinder för tillväxt i branschen
I undersökningen konstaterar turistföretagen att det största hindret för att kunna växa är lagar och myndighetsregler. Ett problem som man inom turismen uppfattar som betydligt värre än övriga i undersökningen ingående branscher. Främst har man problem med regida regler för att hålla personal i en bransch där bland annat säsongvaritionerna är betydande.
Andra problem som man upplever starkt är konkurrensen från andra företag och bristen på arbetskraft, något som rimmar illa med den höga ungdomsarbetslösheten i landet. Eftersom turismen ofta består av tjänsteföretag är det även svårt med finansiering av en expansion.
Inom hotell och restaurang har man angivit att man har problem med kapaciteten i de nuvarande lokalerna och att man saknar stödjande infrastruktur från samhället. Och då gäller det ofta bristen på fungerande persontransporter i vårt avlånga land.
Även snåriga byggregler och offentlig byråkrati upplevs som hinder på vägen mot tillväxt i branschen.
Samtidigt är lönsamheten i branschen lägre än i övriga små och medelstora industrier. I stora delar av turismen som i ”kultur, nöje, fritid” har man ett lägre förädlingsvärde per anställd än genomsnittet i branschgrenen. Något sóm inte gäller för de i undersökningen ingående hotell- och restaurangföretagen.
En slutsats man drar i undersökningen är att turismen är en växande bransch som kan ge positiva bidrag till sysselsättning i hela landet. Samtidigt konstaterar man att det finns hinder främst i form av lagar och regler och brist på arbetskraft.
Här har Tillväxtverket i en studie ”Förenklingsjakten” konstaterat att det behövs ytterligare studier om branschens behov av kompetens och inte minst ett behov att se över samhällets hindrande regelfrågor.
Samtidigt inser man att Tillväxtverket kan bidra med beslutsunderlag för näringen i form av omvärldsanalyser, fakta och relevant statistik. Ett arbete som bör ske i närmare samarbete med näringens företrädare och kompetenta forskare.
Mer om undersökningen ” Förutsättningar för turismföretag i Sverige” hitta man på Tillväxtverkets hemsida www.tillvaxtverket.se.
Publicerad 2015-09-24